Det här inlägget gör jag till minne av Emma Moberg, en underbar underbar vän som jag känt i princip hela mitt liv!

Fick reda på allting igår, stod inne på ica och skulle handla med andré, plötsligt ringer telefonen där står det "Jennifer moberg" hmm tänkte jag vad vill hon, jag svarar hör på hennes röst att det är någonting som har hänt, hon ber mig gå ut ifrån ica, jag gör som hon säger. Då säger hon dom där orden som gjorde så jävla jävla ont att höra "Viktoria Emma är död" allt svartnar jag brister ut i tårar, får knappt någon luft, några få ord kommer fram. Det står helt still i mitt huvud, jag fattar fortfarande inte vad som har hänt.... det är så overkligt allting... fanfan varför!

 

 

 

Men nu tänkte jag berätta de finna minnena jag fick dela tillsammans med Emma.

Jag har känt Emma väldigt länge sen vi gick på dagis om jag inte minns fel. Jag flyttade ut till tynderö med min mamma när jag var 3,5 år, Våle heter "byn" där bodde även Emma med sin familj. Det tog några år innan vi "var" med varandra på riktigt, jag kom ihåg att jag brukade alltid ringa upp till Emma och väcka henne när vi skulle leka, hon var så morgontrött och jag var alltid uppe tidigt. Vi cyklade väldigt mycket till och från varandar runt om i Våle, cyklade ofta till stranden och badade på sommaren. Kom i håg att vi hade en period där vi var helt fast i The sims2 och jag hade fått nästan alla spelan av mamma så vi satt alltid hemma hos mig och gjorde hus och byggde upp familjer, hela nätterna kunde vi sitta och spela. 

 

Sen kaninerna som vi hade, vi höll på med dom jämt, vi lärde mina att hoppa vi byggde banor med flera hinder som dom hoppade, vi hade till och med bröllop för två kaniner (två hanar) haha men dom var kär i varandra på riktigt. Vi köpte hundkläder inne på rusta, en vit bröllops klänning och en smoking som dom fick ha på sig, sedan hämtade vi din kanin och resten av mina som fick vara åskådare vi hade gjort i årning matskållar med massa gott i som dom skulle få äta efter sermonin. Sedan hade jag en kanin som var lite speciell gangster hete han, när han var liten så vart han biten åvanför ögat av min andra kanin när han smet, så jag torkade det dära såret flera veckor och gjorde ren det, tillslut så läkte det men han såg lite missbildad ut vi ögat. Men iaf så var gangster präst åt paret men tillslut vart han less och rev ner hela dakorationerna jag och emma hade gjort sen smet han haha, vi jagade dom där kaninern hela tiden alltid var det någon som smet. Sen så fick vi en varsin kanin unge av grannen, vi gick dit hela tiden och hälsade på dom hade både hästar och kaniner, just då hade dom fått kanin ungar, vi valde en varsin din fick heta klöver och min gangster, vi var så glada den dagen vi fick kaninerna.

 

Birsta vi var väldigt ofta på birsta, vi köpte nästan alltid lika dana kläder. Vi tyckte om att se likadana ut, fast jag var brunetten och du blondinen, vi var lika lång och lika smal på den tiden. Vi tyckte om samma godis, favorit chokladen var apelsin krokant och souer cream and onion chips. Sen började vi på ridskola tillsammans, på timrå ridstadion, vi båda älskade hästar, vi vart ofta kallade för häst nördar på skolan men vi brydde oss inte. Sen hundarna som ni hade, vi lekte med dom jämt tog med dom ut i skogen gjorde upp hinder så fick dom hoppa, Jänta och Sillen hete hennes pappas jämthundar, Clas (emmas pappa) jagade väldigt mycket. 

 

Sen när vi hade ridit på ridskolan i några år så fixade din mamma så att vi kunde få vara fodervärdar på två islandshästar men min mamma ville inte de just då, så ni tog båda två själv och hyrde in dom hos Moa, det var då jag började lära känna hon också. Jag följde med dig nästan varje dag till stallet och hjälpte till ibland så red vi tillsammans när din mamma inte kunde rida ena hästen. Vi hade så mycket kul med dom dära hästarna, tillslut gick mamma med på att jag fick vara fodervärd på ena hästen, Nöökvi hete han och du hade Funi. Vi var så himmla glad båda två, vi hade dom dära hästarna i kanske ett år sen så skulle dom skickas tillbaka, vi tyckte självklart att det var tråkigt men det fanns inte så mycket att göra. Efter några månader så vart du tippsad om en ny häst som du kunde tävla hoppning på Joy ride hette han, du vart fordervärd på han och du tävlade en hel del också, jag brukade följa med på de tävlingar jag kunde och hjälpa dig med de som behövdes. sen köpte jag själv en häst och vi red ut tillsammans och gjorde mycke roligt med hästarna. Kom även ihåg när vi fick lov att rida Jennifers gotlandsruss som hon var fodervärd på, för vi var tillräckligt små för att kunna rida dom två (Jennifer körde trav med dom) vi tyckte det var så roligt. 

 

Också alla dessa resor vi gjort tillsammans, jag fick följa med eran familj till åre på påsklovet, då hade vi även fått för oss att vi skulle köpa brädor att åka på. Vi va där över helgen om jag inte minns fel, allt gick bra när vi åkte i barnbackarna, fast då var det bara jag som åkte bräda du bytte till skidor. men jag hade inget annat med mig så jag kämpade på. sen gav vi oss ut i de större backarna allt gick bra tills min bräda skar sig på en is fläck och jag ramlade och tog i mot mig med vänster arm, då när jag reste mig så hade jag jätte ont i handleden, jag fortsatt till backens slut där du väntade och sa att jag hade gjort illa mig. Fick åka skoter till lägenheten där vi bodde sen taxi till sjukstugan i åre, när jag kom fram fick jag vänta sen kom du och höll mig sällskap, vi fick vänta ett tag innan den var min tur, jag hade fått en allvarlig stukning så dom gipsade handleden. Du var den första som fick skriva sitt namn på mitt gips. Vi följde också med Moa och hennes pappa upp till vemdalen över ett lov, gick på Amanda Jensens spelning, åkte i backarna och hade bara allmänt roligt. Vi alla var så himmla tight då.

 

 

Sen den där gången då vi alla hade varit och ätit inne i stan (jag moa och emma) och gått på bio, sen åkte vi hem men då vart vi bjuden på fest uppe i haga så vi tog sista bussen från söråker dit, vart bjuden på dricka av några kompisar men jag tog bara ett glas, men du vart så himmla full så jag ringde efter skjuts, fick hjälpa dig ner till vägen och sen åkte vi hem till mig där vi sov och du fick dricka vatten innan du somnade i min säng. Dagen efter vaknade du upp lika glad som alltid, min solstråle. Vi sov ofta över hos varandra, jag tyckte mest om att sova hos dig, för jag har inga syskon men du hade några och jag tyckte om dom.

 

 

 

Det är synd att min dator kraschade, hade så mycket bilder på oss där...