nytt år

2012 var ett händelserikt år mycket roligt hände men även en hel del jobbiga saker. Jag flyttade till en större lägenhet, en jätte fin takvåning med snetak.
 
 
 
Pappa fick en stroke/hjärnblödning, hela min värld föll ihop, räddslan att förlora han var så otroligt jobbig, därmed gick jag inte till skolan på ett tag, orkade inte möta alla människor med frågor och le när man bara vill gråta.
 
Fick jobb på Hårlinjen där jag hade min praktik tidigare, var väldigt lycklig då, när slit ger resultat. 
 
 
 
Vart en hel del festande där ett tag, åkte ner till dalarna med ett härligt gäng.
 
 
 
 
Firade 2 år med världens bästa.
 
 
Sommaren kom vilket innebär sommarlov, jag jobbade mest hela sommaren men åkte på semster till Rhodos i slutet av sommaren, en mycket behövlig resa.
 
 
Hösten kom, skolan började igen och plötsligt gick jag sista året på gymnasiet.
 
Tog körkort den 9 september, var så otroligt glad just då.
 
 
 
 
Bara några få dagar efter jag tog körkortet så slog lyckan över till total sorg, att en person som har funnits där igenom hela mitt liv plösligt inte finns här på jorden längre, finner inga ord. När jag blickar tillbaks på min barndom, min uppväxt dom dära tonårs åren så är det dej jag har upplevt dem tillsammans med. När vi var mindre så var det du som var min vapendragare, min högra hand, min bästa vän, jag saknar allt så himla himla mycket. Du har en sån stor plats i mitt hjärta. Nu är jag så rädd för att glömma bort alla finna minnen jag har tillsammans med dig... därför jag skiver upp vissa här, vill inte glömma bort. Jag brukar sitta och tänka på hur du luktade, din kläder luktade ett speciellt tvättmedel, det luktade jätte gott, kom ihår när vi gick i genom din tvättstuga så luktade det sådär gott av tvättmedlet där. Fan fan det gör så ont, varför just du varför varför! Du var som en liten ängel, så snäll, godhjärtad och vacker... Du lyste upp så många personers liv. Älskade Emma jag önskar att du fick komma hem till din familj och alla andra som stod dig nära. Tårarna och smärtan i bröstet kommer i tid och otid. De säger att tid läker alla sår... Älskade vän <3
 

RSS 2.0